Stagflation innebär att det är lågkonjunktur med hög inflation och hög arbetslöshet.
Nu när inflationen har tagit fart och inflationsförväntningarna stiger är det också bara en tidsfråga innan arbetslösheten kommer att börja ta fart och stagflationen är ett faktum. Många högt uppsatta ekonomer spår att det kommer vara en liten nedgång nu, men sedan kommer det ta fart igen 2009. Jag tror däremot att det här kommer vara en nedgång som varar längre och blir djupare än de flesta verkar tro. Anledningen till detta är att effekterna av stagflationen, och dess bakgrund, stigande pris på olja och livsmedel, sätter igång en snöbollseffekt som påverkar det ena området efter det andra. Antagligen kommer riksbanken höja räntan i Juli 2008, vilket kommer att få högt belånade husägare att konsumera mindre och slutligen tvingas sälja sitt hus. Redan idag ser vi ett ökat utbud på marknaden, och då många fortfarande tjänar bra och är i högkonjunkturens rus finns det köpare som betalar överpriser, men så kommer det inte att vara så länge till. Det sjunkande priset kommer också medföra att folk dras med  och vill betala mindre, på samma sätt som de drogs med och ville betala mer när huspriserna steg år efter år. Vi ser redan dessa effekter i USA och baltikum och den som tror att det inte kommer drabba Sverige är ganska blåögd, vilket de flesta ekonomer mäklare och politiker verkar vara. Eller så är de medvetna, men talar emot nedgången för att fördröja dess effekt, alternativt talar i egna intressen. Stagflationen kommer också göra att många får det riktigt knapert, då många har stora lån, och inte är med i någon a-kassa. Visserligen är det oljepris vi ser nu antagligen lite av en bubbla, men på lång sikt kan oljepriset förväntas ligga högt och även råvarupriser lär stiga.