Häromdagen ringde jag efter en kille som skulle kunna fräsa bort en stubbe i trådgården. Jag fick hans namn av en trädgårdsanläggare i stan, men trots att jag visste vad han hette och vad han gjorde lyckades jag inte hitta honom på internet, eller eniro. Istället brukade han tydligen annonsera i den lokala dagspressen. Han hade också reklam på sin van han åkte runt med. Helt fel marknadsföringsstrategi för hans del skulle jag vilja säga. Antagligen har många sett hans annons i tidningen eller sett hans van någon gång och vet att det finns ett nummer man kan ringa när man behöver få en stubbe bortfräst. Men det är stor risk att man inte har en tidning med annons tillgänglig när man väl behöver tjänsten. Istället är mitt förslag att han skulle kalla sig för något som är lätt att komma ihåg t.ex. tomas-stubbfräsare och annonsera ut det i tryc. Samt se till att en webbsida med kontaktinformation kom upp när man  sökte på det namnet i sökmotorer eller företagskataloger. Och naturligtvis när man sökte på stubbfräsare och de regioner som han arbetar inom. Men det gick nog ingen nöd på honom iallafall. Han var smart nog att tillhandahålla en tjänst som inte särskilt många gör samt att han kunde ta betalt. Normalt är jag ganska duktig på att jämföra och förhandla om priser, men denna gång blev priset på hans villkor. Mitt första misstag var naturligtvis att inte fråga efter ett pris innan han kom. Det hade ju blivit svårt att tacka nej när han redan var där. Enligt killen som tipsade om honom sa han att det brukade kosta 100 kr per decimeter av stubbens diameter. När stubben mättes fick jag priset 900kr Jag vet inte exakt hur stor den var men diametern var iallafall mindre än 90 cm. Men jag var glad att få bort stubben så accepterade. Sedan undrade jag om han kunde såga upp stammen som låg kvar. Den skulle kapas på 8-10 ställen. Det ville han ha 400kr för. Jag hade sett motorsågar som kostade 1200kr men då detta var ett av få tillfällen jag hade haft använding för en motorsåg var det enklare att bara låta honom såga upp stocken. När det gäller en engångsföreteelse känns det onödigt att hålla på och pruta med någon hundralapp.